Hus med tre rum och källare för högst 70 kronor i månaden. Det var målet när Göteborgs första större småhusområde byggdes i Bräcke på Hisingen 1933. Projektet var en del av egnahemsrörelsen, som ville göra det möjligt för familjer med låga inkomster att flytta till rymligare och hälsosammare bostäder.
Hela familjen byggde
Det var också starten för kommunala Småstugebyrån, Egnahemsbolagets föregångare. Två år senare var husen färdiga och Göteborgshumorn döpte dem snabbt till sockerlådorna. Kontantinsatsen utgjordes av eget arbete och hela familjen var engagerad i bygget. Med dagens mått var standarden enkel, men för de nyinflyttade som var vana vid torrdass och kallvatten, var detta något de bara kunnat drömma om. Här fanns separata sovrum, vardagsrum, rinnande vatten samt tvättstuga, vattentoalett och badkar.
Sockerlådorna står kvar
Det egna arbetet omfattade cirka 200 dagsverken. Schaktning, murning, väggresning, snickeri och målning gjordes helt utan maskiner, så alla hjälptes åt med de tunga momenten. Husen var standardiserade och mycket var prefabricerat. Dörrar och fönster var monterade i väggarna och virket färdigkapat. Innerväggarna byggdes av färdiga element och köksskåpen var monterade. Farhågorna för att de amatörbyggda husen inte skulle hålla fullgod kvalitet kom på skam. Det fanns professionell arbetsledning på plats och alla var noga med att huset de skulle bo i blev bra. Många bodde kvar i sina hus livet ut och sockerlådorna är fortfarande eftertraktade bostäder för nya generationer.
Efterhand minskade intresset för självbyggeri. Sedan 60-talet har Egnahemsbolaget, med några få undantag, byggt och sålt nyckelfärdiga bostäder i form av villor, radhus och bostadsrätter.
Update your browser to view this website correctly. Update my browser now